Datorn borta!

Detta är en stor dag inom min utrensning. Två saker har försvunnit idag. Den ena var en stol som pappa fick, den andra var faktiskt min stationära dator. Egentligen är det inget stort steg eftersom jag har en bra bärbar också, men den som känner mig lite mer förstår nog bättre. Alltid har det varit något programmeringsprojekt, emulatorspel eller musikskapande som gjort att jag haft en lite mer kraftfull dator tillhands. Men nu är den borta, och jag sitter nu i ett kontorsrum utan massor av kablar. Det är en befriande känsla, ungefär som att det är dags att byta fokus och gå mot andra mål.

Det var egentligen allt, men ett filmtips måste jag få ge: Jag såg en film ikväll, Grand Canyon. Det var en stillsam men tankeväckande film, många bra dialoger och väldigt bra musik. En replik som jag gillade speciellt var när en av huvudpersonerna blir hotad av en kille med pistol, och är tvungen att be om att få åka därifrån:

"Man, the world ain't supposed to work like this. I mean, maybe you don't know that yet. I'm supposed to be able to do my job without having to ask you if I can. That dude is supposed to be able to wait with his car without you ripping him off. Everything is supposed to be different than it is."

Jag tycker det summerar rätt bra hur det fungerar idag. Många vet att någonting är fel, något har gått snett, men man känner sig maktlös att ändra på saker. Är det något jag hoppas så är det att folk i alla fall ändrar det de kan. Oftast är det är inte mycket som krävs, bara en liten extra ansträngning som kan göra så mycket.